2

Östra Tullgatan
Vi börjar vår vandring på östra Tullgatan och ställer oss mitt i korsningen av Storgatan. Tittar vi ner mot hamnen ligger nu i hörnan mot Storgatan ett gult bostadshus i anonym 40-talsstil. Här låg förut ett mycket vackert flervåningshus med snickarglädje och utsirningar, ( ) tyvärr totalförstördes det i en brand i mitten på 40-talet.

I hörnan på bottenvåningen låg Gösta Erikssons Konditori och Café. Bagerilokalen låg i sidobyggnaden mot hamnen.

Mot Storgatan låg en symaskinsaffär/verkstad med namnet SYMA. I backen ner mot hamnen fanns Malmgrens butik för klädvård - tvätt, kemtvätt, färgning, strykning och pressning. Deras arbetslokaler fanns på Varvet.

taket var en stor järnkonstruktion för televerkets trådnät och brandtelegrafledningen. Däruppe samlades stora flockar av kajor på höstarna.

Sidobyggnaden, som finns kvar, inrymde på bottenvåningen mot hamnen arbetsförmedlingen där August Nilsson var chef. I övre änden på huset var en damfrisering.

Gårdsplanen, den pampiga stentrappan och en balustrad mot hamnen. Suterränglokalerna vid sidan av trappan har inrymt olika verksamheter under åren.
På Tullgatans västra sida låg sjömanshemmet där sjömän från jordens alla hörn blev ompysslade medan deras fartyg lastades eller lossades. I hörnet mot Hamngatan hade konsul Lindberg sitt kontor, han var visst verksam i trävarubranschen.

Vänder vi oss helt om fanns i hörnhuset till vänster Ruben åslunds Speceriaffär med Skeppsfournering.( ) I butiken saluhölls ett brett sortiment. Förutom specerier hade man stövlar, oljeställ, grövre arbetskläder, rep mm och en del köksredskap och annat hängde i krokar i taket. Silltunnorna stod i rad i svalen mot gården. Där ute stod också de för tiden vanliga fotogenfaten.

Samma korsning 1960 - lånad av Hudiksvalls Tidning ( )
Bilden visar hur livliga verksamheterna var i Fiskarstan.

Fourneringen av lastfartygen var en omfattande verksamhet, de skulle förses med proviant för stora besättningar för långa resor över haven. Inne på gården fanns stallar för hästar för inresande bönder. Östra Tullgatan var en ändstation för många bönder från Rogsta med omnejd. Gårdsplanen var täckt av kullerstenar, som gav ljud åt hästarnas hovar och vagnarnas hjul.

Till höger i hörnet låg Skogs Kött- och Charkuteributik ( ). På Storgatan nedanför låg Gerda Larssons Hembageri () - det fanns fem bagerier på Öster, sex om man också räknar Ceders längre norrut på Tullgatan. Gerdas man Sam var visst initiativtagare till att Lillfjärden en gång fick ett rikt fågelliv liksom att Kastellholmen planterades med buskar och träd och fick en träkaj på norrsidan.
När vi drar vidare längs Ö Tullgatan norrut passerar vi först till vänster där Johanssons Cykelverkstad ( ) låg. Vägg i vägg med denna låg Café Liljan - ett av stadens närmare 30 caféer på den tiden !

Hörnhuset mittemot inrymde Sem Svenssons Speceri- och Mjölkbutik ( ) och hans Mejeri. Mejeriet var igång till slutet av 30-talet när bönderna fick monopol på mjölkhanteringen. Sem gjorde olika sorters mjölk och grädde. Tjock- och tunngrädde sa man. Vem minns inte hans härliga långmjölk och kärnmjölk. Ibland kunde man också köpa råmjölk till kalvdans, mums ! Sem kärnade också smör och gjorde ost ibland. Inne på gården fanns stallar för bönder, som var leverantörer av mjölk till hans mejeri.

Speceributiken, som var målad i mörkt grönt, innertaket bars upp av två krenelerade stålpelare och i vinkeln av affärsdisken tronade en jättestor järnkamin, som spred värme om vintrarna. Svensson var alltid klädd i vitt - mejerist som han var med den typiska skärmmössan och med pennan bakom örat.